Yo MF! Ärligt talat, hur många av er har inte velat kunna spela någon mysig låt vid stranden en sen kväll? HUR MÅNGA har inte velat kunna sitta i soffan med sin partner och improvisera den vackraste texten och musiken med sin

gitarr tillägnad sin käraste? Och ärligt talat, vilka önskar innan löning, när man behöver extra klirr i kassan. Sätta sig på stan med en ful hatt och spela en visa eller två. (Okej den sista där kanske inte är så många som önskar )

Men nu gott folk, nu har DU chansen att lära dig spela gitarr. Vi börjar lite försiktigt med att känna efter grunderna i gitarr. Anmäl dig nu till den skönaste studiecirklen i höst! Dessutom är ledaren ingen mindre än gitarristen & sångaren i Jönköpingsbandet SK9. Är du sugen? Hör av dig till mig på 0733-254981. För mer info klicka dig vidare här

Såg ett klipp från Jnytts Jönköping Bynight. Må jag säga att jag förundras över vissa människors totala brist på självinsikt, självförtroende och intelligens. Se klippet, förundras över det och hör alkoholen spotta ut efterblivna kommentarer som, ”blablaksshdakmummelmummel” och ”Ju dyrare sprit ju snyggare brudar” ,

Fascinerande, fascinerande…

Jönköping ByNight – ”Jag dansar aldrig nykter…” from Jnytt AB on Vimeo.

Den stolta nykteristen / Samuel

Min semester, ja vill du läsa om den? Kanske kvalificerar sig i trashcaninlägg men att skriva är ju kul eller? Hursom så har början på min semester börjat med en oplanerad visit hos min kusin i Huvudstaden. Tjejen har varit ledig när jag jobbat och jag ledig nu när hon jobbar. Toppen tajming eller hur!

Jag har märkt att jag allt för sällan använder min ben och fötter till att gå och upptäcka saker.

Men vilken tur att år 2011 så finns det mängder med tillbehör för att få dig att gå. Allt från superpowerwalkingskor till gångstavar och vristvikter.

Allt för att öka den vardagliga träningen. Men något som fått mig att verkligen ge mig ut på en tripp i flera timmar är Turf. Möjligheten att med sin android-telefon ta över olika zoner runt om i landet, få poäng, trophys och makt. Jag menar det är gratis, det är kul och de får en att upptäcka platser man kanske inte annars hade gått till frivilligt. Min kusin fick geocaching introducerat för sig och stockholm har besökts flitigt av mig som Turfare och han som cachare. Så det vi gjort i ett par dagar har varit att upptäcka Stockholm mer med hjälp av apparna. Sweeet dude!

Med en risk till att låta klyschig så vill jag skriva om filmen Hereafter som jag såg i veckan. Vad som tillsynes verkade vara en b-dramafilm fick ja snabbt ändra åsikt om under filmen.

Denna filmen handlar om något jag inte tror på, om livet efter döden. Den följer tre olika personer och hur de vävs samman under filmens gång. Jag tänker inte prata om filmens handling utan om de känslor två karaktärer i filmen förmedlade. Jag har aldrig till någon film gråtit så mycket som jag gjorde nu. Karaktärerna som fick mig att vid varje scen dem va med i bryta ut i tårar.

Marcus och Jason tvillingbröder som lever i slummen i London, tillsammans med sin mor. Jason är pratkvarnen, den som inte är blyg av sig och den som alltid backar upp sin bror Marcus, han är ju trots allt 12 minuter äldre. Marcus är mer tillbakadragen, tystlåten och ser gärna att hans bror Jason tar besluten och hoppas på att det är rätt. I annat fall kan han ju alltid skylla ifrån sig på sin bror.
Första scenen med pojkarna befinner sig dem hos en fotograf. Betalningen för fotot sker en massa växelmynt och som fotografen säger ”har ni rånat telefonautomaten?”.

Fotot på Jason & Marcus står på köksbordet i det inte alls så välstädade köket. Marcus gör sina läxor och frågar om han inte kan få skriva av Jason för imorgon är det inlämning. ”Nej Marcus, du fixar det själv”. Den kärlek man ser bröderna har till varandra känner jag igen. Filmen förmedlar det på ett så bra sätt. Jag har ju själv småsyskon som är tvillingar och det är något speciellt när man gör allt ihop.
Precis innan de lägger sig klampar någon i huset. Det är Jackie, mamman, berusad, drogpåverkad och helt ovetande om presenten hennes barn har gett henne i form av fotografiet på köksbordet. Hon staplar sig fram, ingen mat i kylen men sprit finns det. Dricker en klunk staplar vidare och däckar i sin säng.

Morgonen därpå ringer det på dörren,det är socialen. Här ser jag vad Marcus och Jason nu gör och det knäcker mig. Det är här filmen totalt fångar mig.

Lite längre fram i filmen, händer något som inte får hända. Något som följer som en rödtråd i resten av filmen. Och vid varje tillfälle det dyker upp klarar jag inte hålla tillbaka. Jag kan inte släppa filmen och Marcus & Jason karaktärer.

Jag är väldigt svag för utsatta människor, och handlar det om barn som oftast är så medvetna om sin situation är det värre för mig att förstå att vi kan låta det fortlöpa. Se filmen om ni har möjlighet.

Läser en krönika från aftonblaskan. Börjar väldigt bra och gillar krönikörens poäng, tills jag kommer mot slutet och inser att han helt och hållet gett upp. Varför kan inte svenskar dricka måttligt? Varför är vi sämst i världen på lagom-drickandet när vi är lagom-landet? Är det hetsen på oss som gör att svenskar är dåliga på att dricka måttligt? Vi kanske ska avdramatisera alkoholdrickandet? För om vi lyssnar på Martin Ezpeleta så kanske vi ska börja vänja barn och unga till att få smaka lite på vinet till middagen, att få se måttligheten hemma och sen förhoppningsvis håller sig i skinnet i tonåren och framöver.

Ne du Martin och alla ni andra som anser att dricka med måtta inte skadar. Det må kanske inte skada dig personifierat men det skadar vårt gemensamma, vårt samhälle.

Hur svårt kan det vara att förstå konceptet totalkonsumtionsmodellen?   Men det är tråkigt att människor är veka och ger upp. Och i slutändan handlar det ju ändå om MIG, MIG, MIG. Lagom-landet byts ut mot egoist-landet.  Men en fråga jag ställer mig är, hur svårt kan det vara?

Jaja för att lätta upp stämningen lite så kör vi lite party på jobbet!

/Samuel

Kära människor där ute. Det jag kommer skriva nu ska ja försöka att inte göra till något större drama men jag tror de blir svårt.

Imorgon läggs min tjänst ut som Fältkonsulent ut på nätet fritt för vem som helst att söka.  Jag kommer från den 4e april att börja jobba för NBV. Dock kommer jag inte helt lämna UNF då mina arbetsuppgifter är riktade mot ungdomar och UNF främst

Jag har jobbat i drygt 3 år för UNF och de kommer nog vara de bästa jobb jag någonsin haft och kommer att ha.  Ja känner att jag gjort nytta här, och tack vare alla underbara UNFare så kan jag med gott samvete lämna över till nästkommande Fältkonsulent.

Det känns samtidigt tråkigt att lämna jobbet som fältkonsulent men man måste flyta vidare i livet. Jag började väldigt tidigt att jobba för UNF och jag har aldrig ångrat mitt beslut en enda gång!

Men innan jag slutar har jag fortfarande ett par månader kvar. Och jag är säker på att de sista månaderna som fältkonsulent kommer fortsätta att vara väldigt innehållsrika. Vi har redan börjat året med att värva över 300 nya medlemmar, hur grymt är inte de då!

Ni som är intresserade av att jobba för UNF Jönköping borde gå in under veckan på UNFs hemsida och söka tjänsten. Och kom ihåg, får du jobbet sitter jag bara något kontor ifrån dig Så tänk på vad ni ger er in på haha.

Tack till er alla! Och ni UNFare där ute, vi har några månader kvar att kämpa på. Sen jävlar blir jag ideell och då ska vi härja ännu mer!

/Er konsulentjävel

Fantastiska gänget på Sobrio 2011

Nu är det sista söndagen jag åker tillbaka till ING2 för att vänta mig en veckas tjänstgöring till. Känns tråkigt om jag ska vara helt ärlig. Kamraterna är härliga, befälen är otroligt bra och jag trivs. Men det finns fler platser som jag trivs bra med, man kan ju inte alltid få allt.

Veckan som passerade nu innehöll en väldigt givande erfarenhet för mig. Förra söndagen skulle vår slutövning påbörjas och det första som kom som en liten chock för mig va att jag skulle leda den ena troppen (halva plutonen) under slutövningen. Något jag inte riktigt var förberedd på. Vi beger oss sen runt tio tiden på förmiddan mot Halmstad. Denna vecka fick jag en helt annan bild av halmstad. Man brukar ju oftast tälta där när det är sommar och sol. Måndagen började det, temperaturen börjar att sjunka och blåsten tar till.. Snön föll under natten och ovädret var igång. Följt av detta var det uppgifter som skulle lösas, spaningsuppdrag på natten, bevakning, genomsökande av en stad och framåt slutet på veckan fick vi omgruppera och förflytta vår förläggning till staden vi hade säkrat. Ny uppgift: Försvara staden mot det kommande anfallet.

Det börjar att hetta till, en av vår gränspatrull har upptäck något vid gränsen och varit i eldstrid med fienden. Några timmar senare görs det en omfattning på byggnaden vi är i. Precis som vi antog kom anfallet när vi minst anade det och en strid utbröt mellan vår tropp och deras. Striden till en början sker utanför, men dem avancerar och tar sig in i första rummet. Striden va nu plötsligt i byggnaden. De näst kommande 30min var långa 30 minuter.

/Samuel

Ja fast solen skiner sitter jag nu på kontoret och har precis avslutat ett möte med vårt studieförbund. Det tar alltid några timmar så här års att kolla igenom all verksamhet som har varit och se vilket av det som tillhört folkbildningsbiten. Det är massa härliga ungdomar i UNF som bedriver grym folkbildningsverksamhet, verksamhet jag inte trodde egentligen 14 åringar kanske skulle fixa. Jag är riktigt imponerad.

Igår var jag på Dreamhack, första gången på väldigt många event jag bara var besökare. I år är inte UNF Jönköping med på Dreamhack och det har både sina för och nackdelar. Det jag märkte när jag kom dit va att många känner ju igen än efter alla galenskaper man har gjort där. Många frågor om vart är UNF i år? Det är ju klart, vi har ju varit en väldigt ut stickande del på dreamhack med vårt SWAT LAJV, vårt koncept med Inte fan SUPER Mario och vårt badbollsdisco vi hade förra sommaren. Ja Dreamhack har gett mig många fina minnen via UNF.

Det som är lite extra kul i år är ju alla politiska ungdomsförbund som är på plats. Man fick mycket möjligheter att ventilera sina åsikter med borgarförbunden som efter att jag diskuterat mycket med inte vidare gav mig så mycket mer än att det rödgröna alternativet fortfarande är det jag kommer hålla på. Men jag ger en eloge till alla ungdomar från alla partier som var där, fler måste engagera sig! Även om jag tycker att fler borde självklart välja den rödgröna sidan.

Nu måste jag sluta mygla på jobbet och arbeta.
/Samuel