Jag har nu tillbringat 2 dagar i Piteå, en del i landet Sverige i landskapet Norrbotten tror jag det heter. Ett landskap som tro sig vara grönt existerar inte, här är det en ängels ljus som skiner upp, det kallas det vita! I en jätte stort metall fågel som jag lyckas tämja for jag hit med. De va fler som hade samma vilja som jag, att ta sig längre upp i vårt avlånga land. Jag har funderat på hur en smålänning ska klara sig i det stora vida Norrland, för att ni ska få veta hur det går kommer denna smålänningen att hålla er uppdaterade om läget.

Ankomst dag
Med tidig start från en småländsk ort är resan startad. När man väl så småningom anländer till huvudstaden så väntas fortfarande en mindre resa ut till platsen där den sista avresan ska göras innan ankomst.
Solens starka ljusstrÃ¥lar bländar mig genom bussrutan, solglasögonen Ã¥ker pÃ¥ och en känsla av David Hasselhoff springandes pÃ¥ stranden dyker upp i tankarna. Nästa ”Terminal 4″ och tankarna flyger iväg mot The Terminal med Tom Hanks, de skulle ju kunna hända.. SmÃ¥länningen som miste sitt landskap och inte fÃ¥r Ã¥ka vidare, tur att MAX fanns pÃ¥ Terminal 4….
VadÃ¥ automat check in? Ska jag? Hmm…
Nu är det bara att dumpa av sitt bagage dÃ¥, men va i hela… Dem öppnar ju inte den delen förens om 30min aja, ja fÃ¥r la vänta.
Va fan gör han? Han sveper sin pipande sak över mig, mellan benen, under armarna, vid midjan, piiiippiiiip… ”Ja det är mitt bälte,” Upp mot nack… piiiippiiip. ”Ja det är mitt halsband”. Jag har tvÃ¥ poliser stirrandes pÃ¥ mig, kan de bero pÃ¥ all elektronik jag hade i min ryggsäck? Jaja jag klarade mig ju vilken tur.

En ganska tafflig demonstration om hur man ska ta på sig bältet och liknande gås igenom, ja innan dess har vi fått gå igenom bakdelen av flygplanet, kändes smärre spännande.. Här någonstans blev jag sur på några som satt framför mig. En av flygvärdinnorna va en manlig sådan med ganska mycket feminina inslag, detta verkade som chockade dem vuxna 35+ människorna och dem kunde inte undgå att viska sinsimellan och sprida de vidare till dem de kände på flyget om att de va en kille som pratade i mikrofonen. Pinsamt ni som satt 2 rader framför 29D!!!

Okej nu landar vi, snälla kom igen kan inte min väska komma snabbare, för där ute utanför entrén väntar hon. Gott folk smålänning har anlänt till det fina kallat Norrbotten! Som ett barn på BR är man, allt e ju nytt så ens blick snurrar åt alla olika håll.

Historian om SmÃ¥länningen i Norrland fortsätter…..