Semester dag 15

Ja livet i Piteå är gott, inget regn och sol då och då, bättre än i Jönköping. Men jag kan inte undanhålla sanningen o säga att jag ändå inte saknar Jönköping, vännerna och min lilla mysiga 1:a… Livet är annars bra ska ut lite senare för en lite runda på stan med Linnea och senare ikväll ska vi nog till en av Linneas vänners stuga. Så vi hoppas på sol och bad i mängder! Och så lite mygg det bara går!

Nästa vecka åker jag ner mot Stockholm till morsan, sen blir det liseberg och skara sommarland med UNF Jönköping, de ska bli nice!

Såg en video idag som en vän till mig la upp facebook, får er som kör som idioter kanske att tänka om lite.

Pay+attention…..

/Samuel

Jag har alltid problem med att hitta en bra rubrik till mina inlägg, samtidigt som rubriken är det första någon läser och fångas av.
Idag har det varit en väldigt passiv dag där jag inte gjort något mer än städat lite, tvättat, lagat mat och sett klart på första säsongen av Heroes. Jag antar att jag behövde de här för jag känner på mig att dagarna som kommer nu inte kommer att vara några enkla dagar, Dreamhack närmar sig det börjar nästa lördag och vi har mycket att göra innan dess!

Idag fick jag nog också, ja av att behöva raka sig på dagarna, ens skägg växer och växer och man ska stå där och kleta in sig med lödder sen ta rakhyveln och raka sig, inte nog med att man är trött och seg och vill göra det innan dagen startar. Så jag åkte och köpte mig en sån där rakapparat och det var ju inte heller enkelt då det fanns hur många olika modeller som helst men det blev allt en Remington och va skönt det var att kunna stå i spegeln och inte anstränga sig så mycket med rakningen något mer jag kommer att se fram emot att raka mig numera för det kommer inte vara så ansträngde längre, ni tycker säkert jag är en skit lat person men jag ska säga er att det är små detaljerna som gör helheten, och att slippa kleta in sitt ansikte på morgonen eller skära sig kan jag med gott samvete sova framför spegeln och få skägget trimmat!

Det är 16 dagar kvar tills jag får sätta mig på tåget på väg till Linnea.
Det är 16 dagar kvar tills jag kan lugnt och tryggt lägga mig jämte henne och somna.
Det är 16 dagar kvar tills jag kan se henne i ögonen och kyssa henne.
Säg vad ni vill men den tjejen får mig att må som en ängel!

Det börjar lida mot sitt slut nu, ja mitt äventyr i Norrland-Piteå det har varit en veckas väldigt trevlig vistelse med diverse inslag som gjort en lite så där. Men det har varit väldigt kul att vara här, och speciellt att vara med Linnea!

Igår var vi ute och grillade, de va riktigt trevligt ute på de norrländska fjället med en korv på pinnen över den öppna brasan. Och idag lyckades jag med att knäcka mitt bankkort med de kändes ju bra, här sitter man 117 mil hemmifrån och de enda man har för att ta sig hem är en flygbiljett och inge annat! Och så ringer jag min bank, och min bank säger att nej du kan inte ta ut pengar i en butik för att du har ett brutet kort.

Jag och Linnea cyklade ner till ICA och fjäskade för en jätte snäll söt gammal tant som fixade de åt mig, gud så snäll hon va! Ja det finns la inte så mycket att skriva just nu, sängen väntar, Linnea väntar ja vad fan väntar jag på?

Ja några dagar har gått nu sen jag kom hit och det har flutit på ganska bra. Det är ett helt underbart landskap här och folk pratar väldigt roligt, men här är det jag som är minoritet så jag kan ju inte riktigt mobba dem för deras dialekt på deras hemmaplan hehe.

Igår hängde vi hos Olivia, Linneas polare vi fikade och spelade tv-spel AWESOME!! Tänka sig att dem har tv-spel här jag va helt förundrad. Hur som helst så spelade vi lite På andra sidan häcken och jag måste nog säga att min ängel kanske inte är just spel typen, hon va rädd under en ganska stor del av spelandet, ja och ni vet de vanliga felen man gör när man ska styra med kontrollen och tror att man svänger om man svänger med kontrollen också men jag klandrar inte henne.
Jag antar att hennes revange kom idag då på middagsbordet det serverades Pitepalt! Mina damer och herrar jag ska berätta lite om PALT, palt är runda klumpar gjorda på vatten, potatis, mjöl och salt, inuti dessa klumpar har dem även tryckt in lite kött, ja hur illa kan de vara? De va faktiskt inte alls illa, de gick helt klart att äta men jag ska lova er, hur min mage reagerade på det efteråt är inte mänskligt.
Ni kan nog tänka er vad jag har fått göra, jag har suttit som en fastgjuten betongklump på toan men nu känns det bättre. Ja kände att jag va tvungen att skriva av mig lite nu, och den enda Linnea gör är att skratta åt mig och jag antar väl att det är rättfärdigat att skratta åt, det är kul att man kan roa någon.
Ja nog skrivit om det, ja kommer nog inte att äta palt igen på ett bra tag haha.

Imorgon ska vi åka till Boden och hänga med några sköna norrländska UNFare.Det ska bli riktigt kul att få träffa lite UNFare från övriga landet. Som konsulent för UNF får man alltid träffa mycket folk och det underbara är att träffa dem som bestämmer och ser till att det händer saker i UNF!

Ne nu ska vi fortsätta mysa vidare och se en film vi hyrt, fortsätt följa mig, en Smålänning i Norrland!

Jag har nu tillbringat 2 dagar i Piteå, en del i landet Sverige i landskapet Norrbotten tror jag det heter. Ett landskap som tro sig vara grönt existerar inte, här är det en ängels ljus som skiner upp, det kallas det vita! I en jätte stort metall fågel som jag lyckas tämja for jag hit med. De va fler som hade samma vilja som jag, att ta sig längre upp i vårt avlånga land. Jag har funderat på hur en smålänning ska klara sig i det stora vida Norrland, för att ni ska få veta hur det går kommer denna smålänningen att hålla er uppdaterade om läget.

Ankomst dag
Med tidig start från en småländsk ort är resan startad. När man väl så småningom anländer till huvudstaden så väntas fortfarande en mindre resa ut till platsen där den sista avresan ska göras innan ankomst.
Solens starka ljusstrålar bländar mig genom bussrutan, solglasögonen åker på och en känsla av David Hasselhoff springandes på stranden dyker upp i tankarna. Nästa ”Terminal 4″ och tankarna flyger iväg mot The Terminal med Tom Hanks, de skulle ju kunna hända.. Smålänningen som miste sitt landskap och inte får åka vidare, tur att MAX fanns på Terminal 4….
Vadå automat check in? Ska jag? Hmm…
Nu är det bara att dumpa av sitt bagage då, men va i hela… Dem öppnar ju inte den delen förens om 30min aja, ja får la vänta.
Va fan gör han? Han sveper sin pipande sak över mig, mellan benen, under armarna, vid midjan, piiiippiiiip… ”Ja det är mitt bälte,” Upp mot nack… piiiippiiip. ”Ja det är mitt halsband”. Jag har två poliser stirrandes på mig, kan de bero på all elektronik jag hade i min ryggsäck? Jaja jag klarade mig ju vilken tur.

En ganska tafflig demonstration om hur man ska ta på sig bältet och liknande gås igenom, ja innan dess har vi fått gå igenom bakdelen av flygplanet, kändes smärre spännande.. Här någonstans blev jag sur på några som satt framför mig. En av flygvärdinnorna va en manlig sådan med ganska mycket feminina inslag, detta verkade som chockade dem vuxna 35+ människorna och dem kunde inte undgå att viska sinsimellan och sprida de vidare till dem de kände på flyget om att de va en kille som pratade i mikrofonen. Pinsamt ni som satt 2 rader framför 29D!!!

Okej nu landar vi, snälla kom igen kan inte min väska komma snabbare, för där ute utanför entrén väntar hon. Gott folk smålänning har anlänt till det fina kallat Norrbotten! Som ett barn på BR är man, allt e ju nytt så ens blick snurrar åt alla olika håll.

Historian om Smålänningen i Norrland fortsätter…..