Förra veckan va min flickvän här och det va en helt otroligt underbar vecka, och det va riktigt jobbigt när hon åkte hem för liksom en vecka gick så fort och jag ville bara att hon skulle vara kvar en vecka till men men man har ju ett privat liv även om man är tillsammans och de måste man också sköta om Men jag ska till henne över påsk en vecka så de längtar jag efter just nu väldigt mycket, har flygbiljetterna så de e bara att börja räkna ner. Och ja ni kan nog säkert förstå hur otroligt kär jag är i henne för jag nämner typ alltid henne när jag skriver något. Det är underbart att var kär igen.

Sen har jag börjat få sådär ont i min rygg igen och det är verkligen jobbigt, för det gör att jag inte sover ordentligt och ja, de helt enkelt tar bort ens lust att göra fysiska saker vilket dock jag försöker se till att de inte gör. Ja ska byta gym nu har jag bestämt mig för kommer träna på ett ställe som är mycket närmare till mitt kontor så ja kan ta och träna varje morgon innan jobbet, får se hur länge man lyckas med det men jag ska verkligen försöka:) Jag har en flickvän som är bra på att påminna mig så det ska bli ändring på. Va ju igång väldigt bra ett tag där, men sen blev man sjuk och de höll i sig och de sket sig, så nu har man tränat sporadiskt och det är aldrig bra. Det är ju bättre att få in en riktig rutin på det och bara blåsa på!

Sen händer det så himla mycket med UNF också här och det är gött som bara den! Årsmötet är snart och det kommer nog bli riktigt bra, jag är så himla stolt över att jag är med i UNF för ja a, de känns bara för himla bra, och sen också att jag jobbar för dem det har varit min dröm så det är ännu roligare. Och utan UNF hade jag ju inte träffat Linnea så ja det är nog positivt i alla avseende. Tänk om alla kunde vara med i UNF fan va gött de hade varit då, men folk väljer ju att vara opålitliga och super istället och tror inte att det gör någon skada i samhället ojojoj va fel dem har, det är såna som vi som får jobba hårt för att inte fler hamnar i skiten men trenden vänder nu! Fler och fler väljer att vara nyktra eller åtminstone att delvis köpa alkoholfria alternativ samt att gå med i en nykterhetsrörelse!

Nej nu är det nog dags att knyta sig, börjar bli lite trött och min rygg behöver vila känner jag. Imorgon är det en ny dag och nya tag!

Ska försöka orka skriva något nu sådär kl 02:40 första natten. Ja vad finns det o säga mer än att jag är helt slutkörd och verkligen borde fokusera på att somna, dock är det lite svårt då jag har en sådan fruktansvärd smärta i min rygg den känns helt förstörd. Det känns inte så kul att ha ryggen trasig när vi ska ut imorgon på första skolan och bygga upp hela mässan och sen veta att det återtstår 2 byggplatser också under veckan, utöver det så ska vi även genomföra och riva ner allt på varje ort vi ska vara på. Visst kommer det vara kul och vi har med oss ett glatt gäng underbara unf:are och det är skönt att se att dem tycka det är givande och roligt, men visst kan de vara så att det är skönt att slippa skolan i en hel vecka också.

Dagen idag har mest bestått av att köra lastbil/minibuss, lasta, provbygga, lasta, köra, bygga lite till, och sen lasta för att förbereda för att köra, och visst har det kanske haft en liten påverkan på hur ens rygg mår, men jag har haft problem med ryggen sen i mitten av veckan och detta kanske utlöste det hela till något värre.  Men här sitter jag i min säng på mitt rum på kursgården Vidablick, nu ska jag sova det är ju en dag om 6 timmar….

Förresten jag har en lägenhet nu, det gick fort ska ja lova er! Plus att jag saknar en person väldigt väldigt mycket!

Jag börjar väl från början de låter la rimligast. Mina förväntningar för resan va ganska höga och verkade brytas ner när vi i Danmark insåg att båda våra bussar hade gått sönder. Där satt vi ca 80personer och väntade på att bussarna skulle lagas. Ni kan ju tänka er själva hur det är en Lördag kväll nån dag innan Jul med att hitta någon som kan reparera bussarna på plats. Men det löste sig efter ca 7 timmar. Detta gjorde att vi blev ganska försenade enligt tidschemat och folk va ganska förstörda när det gällde mat, törst och sömn. Men jag är förvånad över hur bra tålamod vi hade, visst va det mycket suckar, förbannande och besvikelse, men jublet av oss när vi kunde rulla vidare och ta färjan till Tyskland va enorm!

P.g.a. förseningen, felkörning, felkörning och lite mer felkörning va vi framme ca:18:30 på söndag kväll (vi skulle varit framme 07:00 söndag morgon) när vi fått i oss lite middag och kommit in till våra fina rum på hotellet så började något som denna vecka verkligen har förändrat mig.

Jag kan riktigt inte koppla att denna vecka har gått, det har gått så himla fort och jag ville verkligen inte det, jag ville stanna kvar med alla underbara människor som gjort ett så stort intryck på mig, som fått mig att både skratta och fälla en tår, som fått mig att öppna upp ens känslor och som givit mig så fina komplimanger som jag kommer leva på i en bra tid framöver.

Dagarna gick väldigt fort, förmiddagarna ägnade vi åt att åka bräda och skidor, nybörjare som man är så hade man ju snowboardskola och ja kan väl säga att jag nu kan stå på en bräda, jag kan ramla mig och slå mig hårt och jag kan även göra snygga svängningar lite halvt balanserat!

Jag har verkligen lärt mig väldigt mycket när det gäller kamratstöd och kan nu säga att jag verkligen kommer att försöka jobba med det en del också. Det finns så många där ute som behöver någonstans att komma till och UNF är en sådan plats, sen finns det dem som behöver lite mer stöd och någon att prata med och det ska jag försöka utveckla i Jönköping tillsammans med UNF:aren här.

Eftermiddagarna ägnade vi åt kurspass där det innehåll allt från nätverk, konflikthantering, feedback, lifestory, öppna möten m.m. jag är ordlös (är det ett ord?). Jag vet inte vad jag ska säga i nuläget mer jag måste nog smälta allt, jag saknar allt och alla. Tack för allt, det finns inte ord för hur tacksam jag verkligen är. Just nu längtar jag till vi ses igen!

// S.S